Till dig..

Jag vet att jag hellre vänder mig om och springer än att stå kvar och säga vad jag tycker. Jag menar det inte. Jag vill stå kvar, men jag ska bli bättre på det. Det har du mitt ord på. Jag vill möta din blick i varje ord jag säger, i varje andetag jag tar. Jag vill stå där intill dig på ett sätt som bara jag kan göra. Jag vill hjälpa dig andas när du får det svårt, jag vill hjälpa dig att gå när benen inte bär längre, jag vill hjälpa dig att se där du fått smågrus i dina ögon. Jag vill finnas där intill dig på ett sätt som bara en person i världen kan göra.
Jag ska viska i ditt öra när ditt huvud värker. Jag ska kyssa din panna när du har feber och kyssa din kropp när den inte orkar.
Allt jag ser, allt jag hör, din röst din blick ditt skratt, du har ögon som berusar en natt.
Jag längtar tills vi bor under samma tak, jag vill bygga ett liv med dig. Pusselbit för pusselbit tills pusslet är fullt och då vill jag börja om på ett nytt pussel med dig. För du är bitarna till pusslet i mitt liv.
Jag vill vakna upp varje morgon och bländas av ditt leende. Jag vill dela det mörka och det ljusa med dig. Torka tårar av sorg och glädje från dina kinder.
Jag vill bromsa in dig när du rusat i väg, jag vill ge dig kraft till att orka när du tappat lusten.

Jag vill se vintern och snön falla ner från skyn, jag vill se våren slå ut på ängarna, jag vill se sommarfina fjärilar flyga och jag vill se höstbladen på träden falla av tillsammans med dig.
Jag vill upptäcka platser jag aldrig upptäckt innan med dig, Jag vill uppleva känslor jag aldrig upplevt innan med dig vid min sida.

Du finns i varenda del i min kropp, i mina lungor som jag andas med, i mitt hjärta som slår för att jag ska kunna leva.


Du är resan som jag velat ska ta fart
Du är gåtan som jag aldrig löser klart
Du är början på nåt nytt och nånting underbart

För mig, för mig, för mig

När hösten kommer och tiden gått för fort
När allt känns på rutin och redan gjort
Ska jag samla mina krafter och göra nånting stort
För dig, för dig för dig

Jag är hög nu sen den dagen när du kom
Ja, jag är hög nu och kan inte somna om
Och jag undrar om jag nånsin ska nyktra till nån gång
Med dig, med dig, med dig.

Att spendera timmar, minuter, sekunder och hundradelar intill.
Att andas i samma takt i varandras luft i samma tid är det finaste som finns.
JAG ÄLSKAR DIG ♥

"Har du vandrat dom tomma stegen
utmed orons kanaler
Har du kastat några stenar i djupet
och sett dom singla ner i spiraler

Jag tror på duvan som vet vart den ska
Jag tror på godhet och bättring
Jag är en barkbåt
Som driver mellan grenar och stenar
och en nattfjäril är min besättning
Inga vakter vid porten
Inga hänglås vid grinden
Bara rösten som kallar
i den evigt viskande vinden"

Jag saknar henne redan innan vi kysst varandra hej då dom där minuterna som går så oerhört fort på tågstationen. Jag saknar hennes mysiga ord intill mitt öra när jag somnat..Dom där varma mysiga kramarna och den där härliga närheten som hon ger mig får mig att tassa runt på små mjuka moln och le, le med det största leendet. Att bara få bära på lyckan av att få ha henne i min närhet ger mig gåshud. Ett litet sms ifrån henne kan göra hela min dag. Ett mysigt morgon sms eller ett fint godnatt sms skapar en harmoni i min kropp som kan jämföras med den finaste glassen som finns i hela världen och lite till. Jag önskar och hoppas att hon kommer finnas kvar där även i morgon när jag vaknar och morgonen efter det..För att hon får mig att må bra. Hon får mig att vilja visa så mycket kärlek. Mer än jag någonsin vågat visat någon annan innan. Att få äran att få mötas av dom där vackra ögonen och det där fina leendet som hon har när jag kommer hem från jobbet gör mig nästan tårögd nu när jag tänker på det. Hon är underbar! <3

Att stå och känna hur kylan biter sig i under huden millimeter för millimeter och samtidigt känna hur delar av kroppen sakta börjar domna bort är inte kul. Man gör allt för att borra in sitt ansiktet i luvan och i halsduken, men inget hjälper. Man ser den glittrande snön med sina trötta frostade ögon som bara vill blunda sig bort till en annan värld.
En annan värld där två andra händer värmer ens kropp, där ett leende gör en varm i hela kroppen och där ett skratt gör så det känns som ett lugn i kroppen..
En smekning på ens kind som gör att all kyla försvinner..
Man kan kalla det för känslor, man kan kalla det för lycka. Men det heter kärlek.
En kärlek som gör att ett isande kallt Sverige blir varmt i en människas hjärta.
Jag tänker, jag finns här, samtidigt som jag finns där. Där hos dig, och värmer dig när du fryser med mina finaste kärleksfullaste tankar. <3

Jag kom och tänka på en sak här om dagen, jag fyller 25år nästa år. Fine jag fyller sent på året så det är ändå drygt två år kvar men det är ändå nästa år. Och det ger mig för första gången lite åldersångest. Jag har alltid känt att 25år är en bra ålder. 25 vill jag fylla. 25 låter bra och ser bra ut. Men nu vet jag inte. För jag har inte hunnit speciellt långt i livet, inte så långt som jag önskar. Jag har inte gjort så mycket "speciella" saker, inte rest speciellt mycket. Inte sett det som jag velat och vill se ännu. Inte upplevt det där riktigt riktigt fina ännu, Som jag kan tycka att man delvist ska ha gjort när man fyller 25år. Men jag är på god väg iallafall, får tänka så!
Skulle vilja köpa en lägenhet som jag fick göra som jag ville i. Forma och göra den till min. På mitt vis, på mitt sätt. Sätta min stämpel på den. Men den dagen kommer. Och när den dagen kommer hoppas jag att jag har någon mera som kan hålla i stämpeln och stämpla den till våran.

Att inte riktigt veta vad som händer i framtiden kan skrämma mig ibland, jag är en trygghetsmänniska av hög rang och tycker inte om ovisshet och otrygghet. Jag vill veta vad som händer i morgon nu helst och inte i morgon. Jag vill kunna vara beredd på det värsta långt innan och inte sekunderna innan. Men det blir bra. Jag kommer fixa detta. Det vet jag! Jag fixar allt. Det handlar om vilja. Vill man så kan man. Så jävla enkelt är det. Håll händerna över huvudet, så ser du själv hur högt du når.
Det är som styrka, styrkan sitter egentligen inte i musklerna utan i huvudet. I sinnet.

Att få dela ett ögonblick med en annan människa måste vara det vackraste som livet kan ge. Att få dela allt från en liten upplevelse som varar i en sekund till en hel dag som varar i 24timmar med en annan människa som man tycker mycket om. Så otroligt fint så det finns inte ord till det. Jag har haft lyckan att fått spenderat väldigt många sekunder, timmar och dygn med en otroligt fin människa dom senaste 5 månaderna och det gör mig väldigt glad. En person som bara är så där lugn och trygg och fantastiskt fin.
Att andas ett andetag och känna efter kan ibland kännas så jävla bra. Och det gör det!

"Jag vet att du sover
känner värmen från din hud
bara lukten gör mej svag
men jag vågar inte väcka dej nu

Jag skulle ge dej
allting du pekar på
men bara när du inte hör
vågar jag säga så"

Jag förstår det är huvudsaken.