När du träffat botten, Kom ihåg mig då...

söndag 15 februari 2009

Som klippan bryter vågen Så kastas jag mot skyn..

Söndag, och denna söndag ska jag ha en riktig hemmapyssel dag. Den började redan kl 7 med att gå upp och tvätta. Jag vet inte, men det är nått gemytligt med att tvätta. Riktigt mysigt, dock inte när det är kl 7 på morgonen och man är svintrött. Men annars. Men samtidigt som det är gemytligt så kan jag känna att detta med att tvätta kan vara ganska känsligt. Och jag vet att jag inte är ensam om att känna så. För man bokar SIN tid. Som man ska tvätta SINA kläder på. Men likförbannat varje gång så hör man när man står inne ibland sina maskiner som man har BOKAT 5 timmar att det sätts i en nyckel i dörren. Dörren öppnar sig och in sticker ett huvud. - Oj ursäkta har du många maskiner kvar. Hallå!!!! Jag har bokat denna tid. Boka för fan en egen tid om du nu ska tvätta människa! Åh nej, jag säger inte så till personen som öppnade dörren utan sa självklart med min fega lilla stämma. Nej bara två maskiner kvar. Klar om ungefär en timma..Tvättstugehäxor! Boka eran egen tid och tvätta era kläder på den tiden för fan!! För det finns väl en anledning till att detta bokningssystem finns eller?

Idag känner jag saknaden efter att bara kunna åka hem till familjen och äta söndagsmiddag Känslan över att veta att det alltid är någon där hemma. Att man aldrig är ensam. För ensamheten som man kan känna när man bor helt ensam är inte den roligaste ibland. Vetskapen om att går man ner till köket så står mamma där, och går man upp så vet man att lillebror säkert sitter där. Eller vetskapen om att man bara kan gå ut på gården och nästan kunna garantera sig om att det alltid är någon där som grejar med nått. Att man aldrig behöver känna den där ensamhetskänslan.

Nej, eftersom att det inte blev så många timmars sömn i natt så ska jag sova några timmar nu. Och sen städa hela min våning. Funderar även på att möblera om lite..frågan är bara hur.
Det visar sig.

Inga kommentarer: