Säger allt.

Vilseheten skrämmer mig inte längre, man kan gå gata upp och gata ned och låta skenet från gatulamporna visa vägen på ens väg genom sina tankar..
Låt skorna sparka på höstlöven så dom virvlar sig i vinden som blåser i ryggen..
Slut ögonen och dra ett djupt andetag, det du känner är hösten, en bitande kyla på morgonen som frost på ett grässtrå..
Skrik och låt din röst studsa som ett eko mellan husen..
Låt luften som kommer ur dina lungor bilda små moln av imma alldeles intill..
Ta ditt finger och måla ett hjärta av det finaste slag i luften..i din luft.
Din luft som blandas med min luft när jag andas intill dig..
Låt lyckan i dina steg följa dig hem..

Jag lät det brinna, ord i en trasig pappersmugg..

Viska..

Viska intill mitt öra, låt dina läppar forma ord som betyder något som gör så huden knottrar sig längst min ryggrad. Forma dina läppar till små hjärtan som viskar så nära intill mitt öra så läpparna försiktigt snuddar vid min öronsnibb som gör så mina läppar ler..
Snudda vid min hand med din hand och dra med dina naglar längst min handflata över min underarm, så det känns som välbehag längst hela min kropps utsida..
Låt dina tänder försiktigt snudda vid min underläpp när du kysser mig så där passionerat så det känns i hela min kropps insida..

Viska i mitt öra när du är rädd så ska jag skydda dig med mitt liv, med min själ, med mina andetag och med mina hjärtslag. Viska, så hör inte dom andra. Viska..

Låt oss dela skrattet, låt oss dela glasspaketet..
Låt oss dela salivet, låt oss dela livet, låt oss dö vid varandras sida hand i hand tills den sista sekunden. Håll sen min hand hårt när vi vandrar intill varandra över till den andra sidan. Låt mina fingrar flätas hårt med dina. Lägg ditt öra mot mitt hjärta och lyssna, det du hör är mina hjärtslag som slår för dig genom livet..och lite till..

Titta upp mot himlen och se mot stjärnorna jag är där, ser på dig med mina glänsande ögon och smeker din fina kind med min mjuka hand, tillåter mig att dela mitt leende tillsammans med dig. Låt mig få vara den där styrkan, få vara den där helheten och tanken för dig. Låt mig få bära dig när du är svag, hoppa upp på min rygg så går jag för oss båda.Jag vandrar med stolta steg, Jag orkar om jag vill, och jag vill. Låt mig ta din hand och låt oss vandra genom livet, vandra tillsammans genom livets sorgedagar, livets glädjedagar och livets lyckorus. En smak av perfektion.. Vinden viner tiden står still Fåglar flyger hur dom vill, likaså du..Stängda dörrar öppnas till, Öppna din dörr och säg att du vill ha mig där, jag vet inte om jag stannar kvar där eller om jag går ut, rakt ut genom dörren.. Det är en risk som jag tar jag. En människa kan vara som solen som bränner, som en gatulampa på den mörkaste väg som lyser upp framför ens fötter som lyser upp ens väg genom livet.. se nu hjärtat jag kan va din bästa vän, jag håller om dig och håller upp dig om igen, om igen. Diamanter är dyra, men dom kostar inte mer än kärleken. För kärleken har inget pris, det har alla priser i världen plus lite till. Alla tårar, alla känslor och allt och lite till.. Jag ska alltid stå bredvid. En smak av perfektion..ända ut i fingertopparna..




Alltid en del..en del av mig.

Att ha sin själ och sitt hjärta på en annan plats än där kroppen befinner sig är nog inte det skönaste i livet..Det är inte det man vill prata om, inte det man vill se eller känna. Så man puttar bort det åt sidan och tänker på annat, men det går inte. Det finns där. Det bara är så. Man kan inte hjälpa det hur mycket man än inte vill..Man försöker slänga sig ut från ett berg och hoppas på att kunna flyga..Ibland flaxar ens vingar iväg med en och låter en sväva bland molnen med en känsla av lycka och välbehag i kroppen, ibland inte och då landar man platt på huvudet. Och börjar blöda, men inte ur näsan utan ur hjärtat, av en viss anledning..

Att måla världen med kärlek med en pensel av det finaste guld som moder jord har tillverkat vore på sin plats här i världen. Att få se alla människor som förtjänar det lyckliga utan ett endaste bekymmer som tynger deras stora hjärtan vore som att få dela en solnedgång och en flaska champagne av den finaste sort tillsammans med en vacker människa med ett hjärta av rent guld. Ett hjärta som inte är utblandat med en massa små smutsiga sandkorn. Alltså alldeles alldeles underbart.
Att få vara det där trädet, och få känna den där vinden ute heden, vid floden som rinner mot dalen att få vara visionen som ser allt klart utan imma på hornhinnan..Det vore något. Att få vara en hjälpande hand och en ork. En fin känsla som smeker som en varsam hand på det där rena hjärtat av det finaste guldet som befinner sig en bröstkorg in..

Allt som jag skriver har en tanke bakom sig, det är inte bara ord som blidar en massa meningar som går att läsa. Någon kan känna igen sig, någon inte alls. Meningarna är nog väldigt otydliga och förvirrande men kom till mig om du vill ha svaret, jag har det. Kanske jag vill säga svaret till just dig, kanske inte. Förmodligen inte. Men man ska aldrig säga aldrig.

Vi ses igen

Om dagen gryr

Vi ses igen

Om natten flyr

allting i livet handlar om ett om.

Känn er viktiga..